“…ett genialt sätt att väcka liv i till stora delar bortglömd musik.”
— Charles T. Downey | The Washington Post
“Finding love has never been so much fun.”
— Mike Telin | clevelandclassical.com
“Humör, lekfullhet och musikalitet. […] Det musikaliska utförandet var på en hög nivå, följande och illustrerande det textliga innehållet. […] Varje aktuell madrigal kändes respektfullt behandlad och återgiven i en ny, uppfriskande tappning.”
— Christer Eklund | Dalarna Tidning
“En körupplevelse utöver det vanliga. […] Romeo & Julia kören bjöd på förstklassig underhållning […] det blev en kväll med alla sinnen öppna, för här ville man inte missa något. […] Sällan har jag sett så mycket roligt och effektivt skådespeleri med så små åtbörder och åthävor. Och detta i kombination med en sensuell körklang med en bred musikalisk känslopalett. […] Det här var första gången Romeo & Julia kören framträdde i Skövde. Måtte det inte bli den sista!”
— Bo Borg | Skaraborgs Allehanda
[…] Sångarna skrider sakta fram mot oss och trots att de sjunger på italienska och att det är svårt att uppfatta orden i stämsången, så förstår man precis allt. Kören har nämligen en alldeles otroligt förmåga att med min och kroppsspråk förmedla det känslomässiga innehållet i sina 1500-talsmadrigaler, oavsett om de levererar en skämtsam dryckesvisa eller en gregoriansklik stämsång om döden. […] Allt är levande, roligt, oförutsägbart och skickligt. […] Magiskt var ordet.
— Sophie Lossning | Norra Skåne
[…] men bakom detta ganska torra konstaterande dolde sig en fenomenalt skicklig, välrepeterad och skönsjunande – och inte minst rolig – grupp sångare, dansare, skådespelare och musiker […] Teaterföreningen och musikföreningen sod tillsammans för arrangemanget och är att gratulera för det goda initiativet att ta hit Romeo & Julia Kören […] nu kommer ryktet att gå.
- Ander Falk | Säffle-tidningen
— Ander Falk | Säffle-tidningen
Den gigantiska skillnaden framstår helt klar mellan en traditionell föreställning med renässansmusik framförd av en kör – utan pausuppehåll – och denna innovativa presentation, fylld av talang, kreativitet och charm. Salongen var fylld till sista plats av en publik som fascinerades av svenskarna – med perfekta kroppar! – som under den efterföljande middagen bjöd på ytterligare musik från sin engelskspråkiga repertoar. Alla som har kunskap om körer vet mycket väl att sättet som denna kör framför sina sånger riskerar balansen mellan rösterna och, inte minst, vad avser samstämmigheten. Emellertid, denna risk existerar inte i denna föreställning. Teatro del Lago slog återigen in en fullträff, och visade att Chile ej enbart är huvudstaden Santiago, genom att presentera dessa artister av världsklass, som endast passerade Santiago via dess flygplats.
— Mario Córdova | Las Últimas Noticias
Decamerone vimlar av sköna, förföriska damer, lättlurade äkta män, förslagna köpman, hycklande präster och munkar, mäktiga kungar och sluga stalldrängar, alla tecknade med mästerlig hand, med överdådig humor, lätt ironi och mänsklig värme och berättarglädje. […] Bravo! Belissimo, säger vi i publiken. Så vackert för öga och öra och med gott humör berättas mestadels skabrösa historier av välsjungande sex herrar och sex damer i vackra dräkter. Till ackompanjemang av teorb och trummor rörde sig körmedlemmar graciöst omkring medan välljudet strömmade mot oss.
— Leif A Jansson | Jönköpingsposten
Romeo & Julia Körens unga, friska och klangfulla stämmor, intonationsmässigt utan minsta vank, skapar en sonort gudibehaglig körklang man inte alltid upplever i körsammanhang.
— Dag Lundin | Eskilstunakurriren
Monteverdis musik lånar sig utmärkt till milda dramatiseringar/…/ Det är helt enkelt en förtjusande uppvisning.
— Claes Wallin | Aftonbladet
Detta var ett mästerverk, som måste fyllt varje åhörare med upprymdhet.
— Nenad Turkalj | The Vijesnik, (Dubrovnik)
LEKFULLT MED SUVERÄN PUBLIKKONTAKT […]
Det speciella med Romeo & Julia kören är att man har utvecklat en helt egen musikalisk genre som förenar körsång, sceniskt berättande och koreografi. […] Resultatet är en lekfull föreställning, med suverän publikkontakt och med glimten i ögat. […] Romeo & Julia kören har mycket skickliga sångare, med en stor spännvidd i uttrycket från det lättsamt folkliga till högstämt sakrala. Men det är framför allt det sceniska berättande jag imponeras mest av. Sångarna/skådespelarna har en stark scennärvaro, räds inte att ta ut svängarna, och bjuda på burlesk humor. Det finns förstås, precis som hos Boccaccio, ett underliggande allvar. Berättelserna kan handla om hur man drar en dryg överklasstreber vid näsan, om kyrkans och maktens dubbelmoral, och inte minst finns här en tydlig feministisk vinkel, självklar i en tid då tvångsgifte och resonemangsäktenskap var vanliga, och kvinnans ställning helt underordnad. Det är en kul och annorlunda föreställning, full av glädje och sensualism.
— Gregor Flakierski | Allehanda
“Romeo & Julia Körens musikdramatiska insats i Macbeth får högsta betyg.”
— Kalmarposten
“Som helhet är Romeo & Julia Körens Macbeth vacker, gripande och framför allt musikaliskt högstående.”
— Katarina Sandström | Barometern
“Den gravitetiska föreställningen med sina närmast liturgiska inslag lyckas så – med välvalda pjäsrepliker som här reciteras på klingande engelsk blankvers i fin samklang med den franska körsången – att förmedla den grymma historien om maktbegär och galenskap i kärnfulla brottstycken. En verkligen mycket snygg och dramatiskt effektfull avslutning på årets evenemang vid Hamletscenen.”
— Martin Lagerholm | Idag Expressen
FÖRTJUSANDE ‘MACBETH’
/…/ Deras föreställning i Globe Neuss är ett imponerande bevis på att de sjungande skådespelarna från Sverige inte hade kunnat utvecklas på något annat sätt.
Shakespeares Macbeth på ca 70 minuter: redan från början verkar det rekordbrytande. Ett flertal rollfigurer finns inte ens med i föreställningen – men de saknas inte heller, särskilt då själva skådespeleriet bara utgör en del av framträdandet; den andra delen är körmusiken av Josquin des Prez (1450–1521) och Clément Janequin (1485–1558). Musiken är inte bara ett understrykande, utan leder publiken till och från handlingarnas och personernas betydelse. När instrumentalt ackompanjmang överhuvudtaget finns består det endast av luta.
En scenjuvel
Underbart berörande är det tilltalande samspelet mellan musiken och teatern, till exempel när det fortfarande lyckliga paret Macbeth ligger bredvid varandra och, med ömma gester, smeker varandras händer, omringade av kören, vars många röster höjs i en ömsint sång. “Musiken uttrycker det som inte kan sägas och som inte kan tigas om” skrev Viktor Hugo en gång i tiden och sanningen i dessa ord bevisas gång på gång under föreställningen. Svenskarna berikar festivalen med en liten men lysande scenjuvel som är hisnande för såväl öron som ögon.
I rätt stil
Precis allt i detta arbete är väl genomtänkt, från valet av musik – kompositionerna, framförda av körens underbara röster, passar historien perfekt – till de historiska kostymerna som understryker varje rollfigur. Det mörkt hotande brummandet förebådar katastrof; ett märkligt surrande och kvittrande ljud hänger ständigt i luften.
Därutöver har regissören Benoît Malmberg inte bara skickligt förkortat tragedin, utan också listigt lånat från andra av Shakespeares verk. Såsom i ‘Hamlet’ ser konungamördaren sina egna onda handlingar genom ett ‘spel i spelet’. Också i rätt stil: en man smiter in i kvinnorollen av Lady Macbeth, något som publiken under Shakespeares tid var vana vid. Även det i rätt stil.
— NGZ-Online, Tyskland
‘Publiken tar emot den häpnadsväckande bearbetningen av favoritförfattarens oeuvre med entusiasm. De applåderar i flera minuter, de stampar med fötterna, så att denna Globekopia av trä skakar ända ned i fundamentet. Därefter går de vidare till festlvalbaren, dricker cider och äter glass från Stratford- upon-Avon och hamnar i långa diskussioner.
— WAZ, Tyskland
Sånglig precision, ut- tryck och dynamik är lika imponerande som de rent fysiska insatserna. Slutapplåderna får träteatern att darra.
— fifty2go, Tyskland
Det är en av de bästa julkonserter som jag har sett, med en kvalitet så mycket högre än hos de många plastiga paket som turnerar runt i landets konsertus och hockeylador under december.
— Kristian Ekengren | GD
/…/en både underhållande och tänkvärd föreställning som är gränsöverskridande och som knappast kan inordnas i något fack. Det handlar i varje fall mer om musikteater än en regelrätt konsert, där körsång, sceniskt berättande och koreografi samverkar intimt.
— Hallands Nyheter
Med en omfattande musikalisk sångkonst utnyttjades renässanstoner, fransk barock och burleska folkvisor. Denna utsökt framförda musik användes samtidigt i ett sceniskt berättande om svartsjukesituationer och mustiga kärleksövningar. Mixen av sång, dans och teater i vackra kostymeringar krävde inga särskilda förkunskaper om Boccaccios novellsamling “Decamerone”. Allt var medmänskligt, från det sublima till det vardagliga, och såväl solon som ensemblesången höll högsta klass.”
— Lage Olsson | Barometern
/…/en fri fantasi kring en verklig händelse under karnevalen i Mantua: en sångerska hittas död och ryktet uppstår at hon gift- mördats. Regissören Benoît Malmberg broderat en handling med karneval, kärlek, hovliv och ond, bråd död. /…/ stämsång blåser liv i Monteverdis melodiska tillgänglighet med fantastiskt tempo och vitalitet.
— Jan-Olov Nyström | Hudiksvalls tidning